Kolla in vår Youtube kanal för filmer från vårt arbete.

www.youtube.com/@HannaDahlkvist

Hoppas att ni alla har det bra. Vi har det bra här nere i Etiopien. Nu är det bara 4 månader tills vi flyttar till Sverige för en längre tid och vi försöker förbereda oss praktiskt och mentalt för det. Barnen ser fram emot att flytta till Sverige men jag tror också att det är mycket de kommer att sakna här, speciellt vänner och att kunna springa ut i t-shirt och spela fotboll året om till exempel.

Jag har reflekterat tillbaka en del över dessa 20 år sedan vi började storytelling, över våra tre år i Gurage, sedan tre år i Borana och tre år i Jinka innan vi flyttade hit till Addis. Jag ska inte berätta alla mina reflektioner och allt jag räknat ut men sedan vi flyttade hit till Addis Abeba för första gången i början av 2018 har vi bott här i Addis i 4 år och 9 månader eftersom vi var i Sverige under corona. Under den här tiden i Addis har vi hunnit undervisa 7 omgångar, totalt på 52 olika platser/grupper och vi har haft totalt 2978 elever som har examinerats fram till idag. Här nere är en karta där jag markerat alla platser vi undervisat på under dessa år. (och den blå pricken är vårt hem)

     

Som jag sagt tidigare har vi blivit mer och mer begränsade under dessa sista två åren och har inte längre haft möjlighet att resa ut i de mindre byarna utan har fått hålla oss utmed huvudvägarna. Detta på grund av risken för oroligheter. Vi är väldigt tacksamma till Gud för hans beskydd dessa år, speciellt att vi klarat av de senaste sex månaderna och nu är färdiga med undervisningen utmed Ambovägen rakt västerut.

Senast jag skrev till er hade vi just börjat med dessa fem grupper på vägen till, och en liten bit efter, staden Ambo västerut och två grupper i Debre Zeit eller Bishoftu som det också heter sydöst om Addis. Eftersom vi hade så många elever i dessa grupper är vi extra tacksamma att vi har kunnat undervisa dem färdigt utan att oroligheterna har gjort att vi fått avbryta. Det är bara två veckor som vi har fått ställa in undervisningen då vägarna stängts, p.g.a. oroligheter. Det känns faktiskt väldigt stort då vi många gånger undrat om det skulle gå hela vägen ut, men det gjorde det, tack Jesus!

I lördags examinerade vi 130 elever i staden Bishoftu och denna vecka under torsdag och fredag har Fanuel examen för 670 elever i de fem grupperna västerut. Nu har vi tre nya grupper på gång sydöst om Addis igen, i mindre byar men fortfarande nära de större vägarna. I dessa grupper kommer vi hinna undervisa de 29 första berättelserna innan vi flyttar till Sverige och sedan kan eventuellt vår medarbetare Teshale fortsätta en månad till med uppföljningsberättelserna från Apostlagärningarna och breven. Han bor i staden Modjo som ligger nära dessa platser. Vi håller också på att förbereda en grupp med 50 församlingsanställda evangelister/missionärer i området kring staden Nazret. Dessa kommer vi samla under 10 heldagar, en dag per vecka, i Nazret för att undervisa dem. Vi hoppas att genom dem nå ut med storytelling till alla byar de tjänar i, alltså många små byar vi inte kunnat åka till. Vi hade gärna velat undervisa mer norrut innan vi lämnar Etiopien, men det går tyvärr inte p.g.a. situationen.

Förra veckan åkte jag för första gången till Fanuels fem grupper, vi har velat att han ska ta dem, p.g.a. oroligheterna. Det var väldigt roligt att träffa dem och jag filmade min resa och en del av deras vittnesbörd. Jag har klippt ihop två filmer, en längre version på 18 minuter och en kortare version på 7 minuter. Jag skickar med länkarna till dem här om ni skulle vilja titta på någon av dem och därför klistrar jag inte in så många bilder i det här mailet den här gången.

Det var extra starkt att få undervisa de sista berättelserna i alla våra grupper de senaste veckorna. De handlar bland annat om när Jesus kommer tillbaka och att det nu är vårt uppdrag att fortsätta arbetet som Paulus och de andra apostlarna kämpade så med, att sprida evangeliet till hela världen för att alla människor ska få chansen att följa med oss till himlen den dagen Jesus kommer för att hämta oss. 

En annan rolig sak var att för ett par veckor sedan fick vi besök av tre vänner från Vilhelmina som var med oss till tre av våra grupper och som vi fick spendera en del tid tillsammans med här i Addis innan de åkte vidare till Tanzania. De uppmuntrade oss mycket. Församlingen i Vilhelmina  är en av de församlingar som har varit trogna och engagerade understödjare till oss under alla dessa 20 år och det var väldigt roligt att få visa några av dem vårt liv och arbete på plats.

Tack för alla era förböner, det betyder jättemycket, särskilt i tider som dessa med både oroligheter och förändringar i livet i och med flytten till Sverige som ligger framför oss. Vi ser fram emot och hoppas att kunna träffa många av er framöver när vi kommer hem.

Guds välsignelse till er alla!

Här är länkar till våra nya filmer:

Lång version:

https://youtu.be/EoiL2eVWqGQ

Kort version:

https://youtu.be/ESG0EhQjXu0

Och här länk till en film från förra årets arbete, som jag inte delat tidigare.

https://youtu.be/f5R6ymc4LAk

Hoppas att ni alla mår bra! Vi har det bra här i Etiopien. Äntligen är den, för i år, extremt långa regnperioden över och vi börjar få det varmare och ljusare igen, det gillar jag. 

Vi är igång med höstterminen ordentligt och har startat upp 7 nya grupper, 5 i området runt staden Ambo, 12 mil väster om Addis och 2 i staden Debre Zeit, 5 mil öster om Addis. Vi har fått en väldigt stor uppslutning av elever den här gången, i flera av grupperna är det runt 300 elever och totalt är det över 1300 elever. Det känns otroligt roligt och inspirerande. I år firar vi att det är 20 år sedan vi startade upp storytelling här i Etiopien och det passar bra att få fira med några av de största grupperna vi någonsin haft. Här nedan är bilder från 2 av dessa grupper.

Fredag förmiddag, 300 samlade i Guder

Lördag förmiddag, 160 samlade i Debre Zeit

Denna vecka har vi undervisat om syndafallet och Guds löfte om en kommande frälsare som ska besegra den onde, sätta människan fri från synd och död och föra oss tillbaka till samma underbara relation med Gud som Adam och Eva hade från början i Edens lustgård. 

Det var ju länge sedan jag skrev till er så jag tänkte hoppa tillbaka i tiden och berätta lite om när vi avslutade våra tidigare grupper i början på sommaren. Vi hade ju undervisat sedan december på 9 olika platser och i juni hade vi examen för alla dessa och det var totalt drygt 400 elever som examinerades. Nedan ser ni 3 av dessa grupper som fått diplom.

Här kommer vittnesbörd från några av dessa elever.

Det här är Kokeb, hon har alltid haft en längtan att dela evangeliet och nu berättar hon dessa berättelser för flera grupper av ofrälsta. På ett ställe har hon fått se 25 personer komma till tro.

Det här är Almaz, varje fredag förmiddag samlar hon sina arbetskamrater, 20 stycken som inte är kristna och berättar berättelser för dem. Hon ser nu hur de mer och mer förstår evangeliet.

Det här är Wakuma som komer från en avlägsen by, där undervisar han 150 i sin församling och 50 ofrälsta av vilka 3 personer redan kommit till tro. 

Det här är Mulualem, hon är domare i sin stad. Hon berättar för sina arbetskamrater och för sina grannar hemma. Hon har bett med en av sina grannar till befrielse från onda andar.

Förra gången skrev jag och bad om förbön, bl.a. för att vi skulle hitta en förskola för Amos, som nu är 5 år. Vi har nu hittat en liten förskola som han gått i en månad och det fungerar bra, så det tackar vi Gud för. Nehemja går i 2an på sin tidigare internationella skola och Noah går i 7an på Sofia Distans, svensk skola på internet.

Fortsätt gärna be för fred i landet då det fortfarande blossar upp oroligheter på en del ställen nu och då. Be om beskydd på alla våra vägar och att vårt arbete får bära frukt så att många människor får lära känna Jesus. Be om Guds ledning för framtiden, sista juni nästa år är denna missionsperiod slut och vi flyttar hem till Sverige i alla fall för ett tag. 

Tack för ert stöd och era förböner!

Nyhetsbrev, 20 april 2023

Hoppas att ni alla mår bra! Vi har det bra här i Etiopien. Vi har just i helgen firat den etiopiska påsken som är en vecka efter den svenska och den här veckan har barnen påsklov. Jag hjälper ju Noah mycket med skolan eftersom han läser hemma på distans, men nu har vi några dagar ledigt och jag fick lite tid att sätta mig ner och skriva här. 

Påsken firade vi hemma hos Fanuels föräldrar med flera av syskonen och barnens kusiner, det var typiskt Etiopiskt med massor av kycklingsås och nyslaktat får. De har just fått klart sitt hus som de byggt på i många år och det har blivit så fint där nu. 

Det har hänt mycket sedan jag skrev sist. I januari hade vi besök av mina föräldrar under ett par veckor och det var jätteroligt och nu till helgen kommer Frasse och Lotta från Övik och hälsar på oss några dagar, de kommer sedan att åka ner till invigningen av den nya Hiwot Brahan kyrkan i Awassa. När det gäller arbetet så avslutade vi i november våra grupper på de 9 platser som vi undervisat i sedan förra våren, sedan under december förberedde vi för en ny omgång och i början av januari startade vi upp undervisning på 9 nya platser. Vid nyår skickade jag ju också en film som jag gjort från våra tidigare grupper i slutet på hösten, hoppas ni hade möjlighet att titta på den, det ger ju lite mer med film än att bara läsa om arbetet. Den ligger som en länk i min förra post.

Nu är vi alltså i nya områden och arbetar, förra omgången var vi sydöst om Addis och nu är vi sydväst om Addis, i och omkring staden Woliso. Där har vi grupper i 3 mindre byar utmed stora vägen, en grupp i staden Woliso för dem som bor där, en grupp i fängelset i Woliso och en grupp för evangelister från olika småbyar runt om Woliso. Dessa evangelister promenerar i flera timmar för att komma in till stan och få undervisningen och de är också de som är mest effektiva och samlar stora grupper i byarna som de i sin tur undervisar. Sedan har vi också 3 grupper i byar på vägen till Modjo, österut från Addis. På kartan nedan kan ni se var vi har våra 9 grupper, de är de svarta prickarna. 

Den här veckan har vi kommit fram till berättelserna 25-26 som handlar om Jesu död och uppståndelse, vilket ju passar perfekt in när vi just firat påsk. Berättelse 25 startar med att förklara att samma morgon som varje judisk familj slaktade påskalammet, för att minnas hur de första påskalammen dog istället för deras förstfödda söner i Egypten och hur Gud befriade dem från slaveriet, så hängde Jesus, Guds lamm, på korset för att dö istället för oss, befria oss och ge oss evigt liv. Här i Etiopien har man ju traditionen att slakta ett lamm eller får varje påsk, så det blir ju ganska tydligt här. 

Vi har totalt ungefär 400 elever i dessa 9 grupper. Det är en blandning av män och kvinnor, unga och gamla. När min pappa var med mig ut till 3 av dessa grupper så förundrades han över hur många ungdomar vi undervisar. Församlingarna är fulla av ungdomar här i Etiopien, det ger verkligen hopp om framtiden här och det känns ju väldigt gott att få ge dessa en stark grund av Bibelundervisning att stå på. 

Våra elever är en brokig skara och de ger många olika vittnesbörd om hur de använder undervisningen och berättar vidare. Ett par äldre män i en församling har satt upp stora högtalare utanför kyrkan och berättar berättelserna för hela kvarteret och når flera hundra människor varje vecka (skulle troligen inte funka så bra i Sverige men här är det ok). En pastor har blivit så inspirerad att han gjort om sina söndagförmiddags predikningar till att bara vara storytelling och berättar på så sätt för hela sin församling på flera hundra personer. En annan ung energisk tjej, som aldrig missar ett enda undervisningstillfälle och alltid är först att svara på alla frågor, berättar för sin ofrälsta man som nu är på väg att komma till tro. Det är så ljuvligt att se henne och man förstår att detta betyder så otroligt mycket för henne. 

En annan tjej, (hon på bilden ovan) sitter alltid längst fram och har heller aldrig missat något möte, hon berättar för sina ofrälsta föräldrar och syskon och även dessa älskar berättelserna. Hennes lillebror som är i 11 årsåldern (han på bilden ovan) sitter också alltid längst fram och vill alltid ställa sig upp och återberätta berättelsen för gruppen (han får det ibland, men vi måste ju ge tillfälle till andra också). Han berättar i alla fall för flera av sina kompisar i skolan på rasterna. Sedan har vi flera som jobbar i organisationen Compassion och möter många barn och ungdomar från ofrälsta hem i dessa sammanhang och berättar berättelserna för dem. 

Dessa killar promenerar 3 timmar hit och 3 timmar hem varje lördag för att vara med på vår undervisning och har nu börjat undervisa ca 20 personer i sin hemby. 

Vi tackar Gud för alla våra elever och allt Gud gör genom dem. Ett annat tacksägelseämne vi har är att vi har inte råkat ut för oroligheter den här omgången utan det har varit lugnt hittills i dessa områden som vi undervisar i. Under hösten fick vi ju ställa in en del möten o.s.v. på grund av oroligheter och vi var oroliga för hur det skulle bli den här omgången. Men tack och lov så har det lugnat sig i Oromo-områdena runt om Addis nu. Tyvärr har det nu blivit mer oroligt i norra Etiopien i Amhara-områdena, men det är inget som berör vårt arbete. 

I sommar åker vi mest troligt till Sverige några veckor när vi undervisat färdigt i dessa grupper och när barnen fått sommarlov i slutet på juni. Sedan i början på hösten kör vi igång med nya grupper igen, vi har ju ett år kvar på denna missionsperioden som vi avslutar sista juni nästa år och förhoppningsvis hinner vi igenom 2 omgångar av undervisning till tills dess. 

Om jag ska nämna några böneämnen så får ni ju självklart fortsätta be för arbetet, för våra elever och för människors frälsning och även om lugn och ro i landet. Vi funderar mycket kring om vi ska låta Amos börja någon förskola här till hösten, han blir ju 5 år i augusti, men det är så hemskt dyrt här med skola och pingsts skolkassa betalar inte förrän barnen blir 6, så det är också ett böneämne ni kan ta med, hur vi ska göra med det. Sedan funderar vi också på framtiden, hur vi ska göra efter denna missionperioden, och ber om Guds ledning i det. 

Här försöker storebror Nimo att lära lillebror Amos att skriva. 

Tack för ert stöd och era förböner! Guds välsignelse! 

Följ med oss under en vecka med storytelling i Etiopien

Klicka på denna länken för att få se en film om vårt arbete! 

https://youtu.be/L3omkVTVOxE

Nyhetshälsning okt 2022

Hoppas ni alla mår bra. Vi mår bra förutom att vi haft en massa förkylningar som avlöst varandra under de senaste månaderna. Sedan jag skrev sist har ju barnen haft sommarlov och vi tog också en paus i vårt arbete några veckor under sommaren. Det är ju regnperiod på sommaren här och efter att regnen kommit igång ordentligt i juli var det svårt att ta sig till alla platser p.g.a. leriga vägar och då var det lämpligt att ta en paus. Vi åkte till Sverige några veckor och det var väldigt roligt, skönt att komma bort från regnen och till sommaren i Sverige. Min lillasyster gifte sig så vi var på deras jättefina bröllop och förutom det var också Fanuel och Noah i London och hälsade på Fanuels bröder med familjer som bor där. 

Nu är höstterminen igång för fullt, Noah har börjat 6an på en svensk distansskola, Sofia distans, för utlandssvenskar. All undervisning sker via internet och det kräver en hel del disciplin och hjälp från mej, men det går bra för honom, och än så länge känns det som en bra lösning för honom. Vi har ju haft lite jobbigt med hans skolgång under många år, så det känns skönt att ha fått till något som fungerar nu. Nimo har börjat 1an på den internationella skolan han började på här förra året och det går också bra.

De svarta prickarna på kartan visar platserna vi har grupper i nu, i Ziway har vi två grupper, en i kyrkan och en på fängelset. Ziway ligger 16 mil från Addis Abeba.

Vi har nu kommit till slutet av undervisningen i de 9 grupper som vi började med i april. Det har varit både en rolig och utmanande omgång undervisning det här. I våras hade vi mer än 1000 elever totalt i våra grupper men under regnperioden och sommaruppehållet tappade vi en del av dem. September är också en besvärlig månad att jobba i Etiopien på eftersom det är så många helgdagar, flera gånger har vi fått ställa in möten och det har varit lite svårt att få igång allt igen och få alla elever att komma tillbaka.

En annan utmaning har varit oroligheter p.g.a. en rebellgrupp som härjar i byarna. Vi har kunnat fortsätta åka till de byar och samhällen som ligger utmed de stora landsvägarna för dit kommer inte rebellerna men 2 av våra grupper ligger i mer avlägsna byar och dit har vi inte kunnat fortsätta åka med bilen sedan i början av sommaren. Vår medarbetare Teshale, som talar språket i området, har ändå vågat fortsätta åka till dessa ställen varje vecka med motorcykel, men denna vecka fick han snabbt vända tillbaka då han nästan hamnade mitt i stridigheter. För ett par veckor sedan nåddes vi också av de fruktansvärda nyheterna att en av våra elever, en pappa till fyra barn, blivit ihjälskjuten av rebellerna när han vägrade hjälpa dem. Oroligheterna leder även till många andra problem för folket i byarna, skolor och kliniker fungerar inte som de ska, även en del kyrkor har fått stänga ner, bilar åker inte på vägarna längre så de får inte tag i varor de behöver o.s.v. så folket i byarna lider mycket nu och behöver verkligen våra förböner. 

Undervisning och gruppdiskussioner i Meki, Welenchiti och Ziway 

Om några veckor kommer vi att ha examen i dessa våra 9 grupper och vi har nu börjat planera inför en ny omgång undervisning och det är också en utmaning att veta vilka platser vi kan börja i, var det är säkert att åka och det känns jättetråkigt att vi inte kan nå ut i de mer avlägsna byarna just nu, där vi vet att det finns många som har väldigt lite tillgång till bibelundervisning. Be för oss om Guds ledning inför denna nya omgång, så att vi hittar platser där vi kan undervisa utan problem de närmaste månaderna.

Det är i alla fall alltid en glädje att undervisa berättelserna i byarna och många berättar om hur undervisningen betyder mycket för dem. Många berättar berättelserna vidare för familjemedlemmar och vänner, den här kvinnan nedan i Kenteri t.ex. berättade vid det här tillfället att hon samlar grannar i sitt hem på kvällarna och ungdomarna läser berättelserna för varandra och hon berättar för kvinnorna och barnen. En annan man i samma grupp arbetar som evangelist och går runt i byar runt omkring och samlar människor och berättar berättelser för, han har flera som kommit till tro och de planerar nu för dopförättning för dessa. I fängelset i Ziway är det också flera nya som har kommit till tro under de här månaderna. 

Undervisning i Kenteri 

Denna vecka berättar vi berättelserna om Paulus missionsresor, om utmaningarna och miraklerna i de första församlingarna och nästa vecka berättar vi våra 2 sista berättelser innan det är dags för examen. Vi ber att alla dessa elever ska fortsätta bära ut evangeliet till många även framöver och att många ska komma till tro. Tack för era förböner, be om fred i landet och Guds ledning och beskydd på alla våra vägar.

 Addis Abeba, 5 juni 2022

Hej och glad pingst till er alla!                                                                                     

Härligt att få skriva till er denna dag, kyrkans födelsedag. Önskar er all välsignelse och mer av den Helige Andes kraft över oss alla.

Här har vi det bra förrutom att vi har haft Covid hela familjen den senaste veckan. Det har inte blivit mer än en rejäl förkylning som så klart drabbat mest mig och Fanuel. Vi är på bättringsvägen och hoppas att det ska gå över fort. Barnen har varit hemma hela veckan som varit men vi tänkte att de skulle få börja skolan igen imorgon eftersom de inte haft symtom på flera dagar. De slutar skolan här den 24de, så det är 3 veckor kvar till sommarlovet.

Vi har haft en lång, varm och torr period här men idag regnar och åskar det och är kallt. Det var ett efterlängtat regn, kanske är det första dagen på regnperioden som brukar hålla på under juni till augusti. Det brukar vara ganska långdraget och långtråkigt att vara här under regnperioden, men vi planerar att åka till Sverige någon gång i slutet på juli för en månad. Vi ser fram emot att få uppleva lite av den svenska sommaren.

Som jag skrev förra gången hade vi 6 grupper igång under våren i området kring Butajira. Dessa avslutade vi i april och hade härliga examensgudstjänster för våra drygt 400 elever där. De delade då många vittnesbörd. Ett som berörde mig mycket var en kille som berättade att när vi undervisat om pingstdagen och bett tillsammans så hade han blivit verkligt fylld av den Helige Ande och från den dagen hade hans liv blivit förvandlat, nu berättar han konstant för andra om Jesus och upplever Guds kraft i sitt liv. Här kommer bilder från 4 av dessa examensgrupper.

Parallelt med att vi avslutade dessa grupper förberede vi nya platser att börja en ny omgång undervisning i. Det var väldigt mycket jobb och Fanuel åkte runt minst 3 gånger på varje plats för att tala med ledarna från de olika församlingarna, inspirera och informera om vårt arbete. Det gäller verkligen att lyckas att få igång ledarna ordentligt, eftersom det är de som sedan inspirerar och samlar ihop folket åt oss så att de kommer till undervisningen. Hans hårda arbete gav verkligen frukt, nu är vi igång på 9 olika platser och har ca 1200 elever totalt, vissa av grupperna består av upp emot 170 elever. Det är på 3 platser runt staden Nazret i öster och på 5 platser i området runt staden Zwai i sydöst. Den nionde gruppen är i fängelset i Zwai, där vi har ca 40 män som vi träffar varje torsdag eftermiddag.

Det har varit otroligt varmt, upp emot 40 grader när vi undervisat på många av dessa platser den senaste månaden, vilket är utmanande för både mig och Fanuel som lätt får migrän vid värme. Vi hoppas att regnen nu ska kyla ner även dessa platser så det blir lite lättare framöver. 

Vi har nu kommit fram till berättelse 11-12 den här veckan som handlar bl.a. om Tabernaklet i Gamla Testamentet. Tyvärr har coronan gjort att vi fått vara hemma den senaste veckan men vi har en duktig medarbetare/översättare till Oromospråket, som kunnat fortsätta och hålla igång arbetet. Vi har bara varit tvugna att anlita chaufförer som kunnat stjutsa honom ut till dessa byar eftersom han själv inte har körkort. Vår medarbetare heter Teshale, han har varit med oss sedan vi startat dessa nya grupper, men han arbetade även med oss ett tag under 2018 så han har bra koll på det mesta. Här några bilder jag tagit då Teshale undervisat, i den andra kör han drama och har Adam och Eva framför sig.

Som ni förstår har det varit otroligt roligt att träffa så många nya människor de senaste månaderna, de har verkligen tyckt om undervisningen och eleverna har ökat i antal för varje vecka som gått. De berättar även vidare berättelserna, redan efter första veckan berättade 2 av våra elever i Meki att de fått leda människor till tro efter att de berättat berättelserna för ofrälsta.

En utmaning vi har är att priserna på allting här ökar väldigt snabbt nu. Ett exempel är bensinpriserna, vilket de ju gör överallt, ökningen och det faktum att vi åker till fler platser nu än tidigare gör att vi har fördubblat vår bensinkostnad per månad och ligger nu långt över det som är vår budget. Vi delar även ut material till våra elever och ökningen av elever i kombination med ökning av pris på papper och kopiatorfärg gör att vi även där går över budget. Om det är någon församling eller privatperson som läser detta som skulle vilja hjälpa oss med en extra engångs eller månatlig gåva för att täcka upp våra verksamhetskostnader så skulle det betyda väldigt mycket och vi skulle vara så glada om ni hörde av er.

Tack också för era förböner, de behövs verkligen. Be gärna att vi snabbt får bli friska och totalt återhämtade, be för ekonomin att det får gå ihop så att vi kan fortsätta undervisa på alla dessa platser och be för alla våra nya elever att Guds ord genom denna undervisning får beröra dem på djupet och att de får kraft att dela det med många fler.

Skickar med ett par bilder på familjen. Den första från en helg vid Langanosjön i april och den andra när vi klätt upp oss i Etiopiska kläder och firar påsk.