Regn, vittnesbörd, examen m.m.

Hoppas att ni har en härlig vår där hemma. Nu är det ett par månader sedan jag skrev sist och det har hänt mycket. I slutet av mars dog min farmor och vi beslutade ganska hastigt att åka till Sverige till begravningen, så den 15 april åkte vi till Sverige och stannade drygt två veckor. Vi bestämde att det blir ingen resa till Sverige i sommar, eftersom vi nu nyss varit där, kanske kan vi åka hem en sväng till jul istället. Det var en jättefin begravning och vi hade en härlig tid i Sverige i övrigt. Noah njöt av att få spendera tid med sin mormor och morfar, att få fira sin 5 årsdag o.s.v, men oj vad kallt det var! Det kändes att vi inte är vana vid kyla.

Här är det däremot helt perfekt väder, det regnar en hel del och medeltemperaturen ligger på 25 grader nu här i Jinka. Hela landskapet är grönt och vackert, t.o.m. öknen blommar och där ligger högsta värmen bara på 35 grader nu.

 

Vår medarbetare Samuel tog hand om arbetet medans vi var borta. Det var en riktigt bra utmaning för honom och han har nu blivit otroligt duktig på att undervisa. Han berättar berättelserna med sånn inlevelse och dramatik att t.o.m. vi blir förstummade. Vi har nu 8 grupper igång varje vecka och vi är inne på berättelserna om Jesu död och uppståndelse i de flesta av våra grupper, det är verkligen jätteroligt att undervisa, det är själva höjdpunkten i vår undervisning och det händer mycket nu. Det som går som en röd tråd genom hela undervisningen är ju Guds frälsningsplan och nåden och det är en stark ögonöppnare för många. Jag skulle vilja dela vad vår medarebetare Samuel sa till mig i veckan, det uppmuntrade mig verkligen:

”Vi är uppvuxna i församlingen här med en massa lagiskhet, en massa regler om vad man får och inte får göra, och vi blir bestraffade om vi inte följer alla regler. De flesta i kyrkan tror att man inte kommer till himlen bara genom att tro på Jesus, man måste göra goda gärningar också. Jättemånga i kyrkan är har inte förstått nåden. De som går igenom den här undervisning förstår nu däremot vad nåden handlar om, de blir förvandlade av den här undervisningen. Min svärmor t.ex. hon var tidigare en av dem som satte upp en massa regler i kyrkan och fördömde alla som inte följde dem, men nu sedan hon fått denna undervisningen har hon helt slutat med det, nu säger hon istället: ”Jag dömer ingen, jag vet nu att jag själv är en syndare helt frälst av nåd!” Många evangelister och församlingsledare går nu igenom undervisningen, det är jättebra, det förändrar deras sätt att undervisa i församlingarna. Gud sände er verkligen hit för att han visste att det var många i församlingarna som behövde bli ”frälsta”!”

Samuel undervisar i Baitsemal

Hanna undervisar i Jinka

Våra elever berättar också vidare berättelserna för många utanför församlingen. Här kommer några av deras vittnesbörd:

-En ung pojke: Jag berättar för 10 kompisar i skolan. De är inte kristna men tycker om berättelserna och lär sig dem utantill och berättar vidare för andra.

- En flicka: Alla vill höra berättelser, jag berättar för grannarna när de dricker kaffe, vid vattenpumpen, på vägen, överallt berättar jag. En frågade mej: ”Jag vill också komma till kyrkan och lära mig det här, får man komma även om man inte är pingstvän?”

-En annan flicka: Jag hälsar på en flicka på vägen hem från skolan varje dag och berättar berättelser. En dag försökte jag ta en omväg hem eftersom jag ville gå hem och träna mer på berättelsen först, men då stod hon vid grinden och väntade på mig och lyckades se mej ändå och sprang ifatt mig och sa: ”Vad gör du, hade du tänkt smita förbi utan att fortsätta berättelsen för mig.” Så jag fick försöka så gott jag kunde och berätta i alla fall.

-En lärarinna: Jag har varit rädd för att berätta vidare det här för andra hittils men nu har jag tagit tag i saken och börjat för 6 av mina elever, 3 av dem är inte kristna. Det gick verkligen över min förväntan, de bestämde själva en tid då de ville att jag skulle fortsätta och en av de ofrälsta sa: ”Det är mycket bättre att vi lär oss sånt här än att vi bara driver omkring efter skolan”.  

-Mannen i blå-vitt på bild: Jag arbetar på bomullsfälten och brukar berätta för alla mina arbetskamrater där. På fritiden brukar jag gå runt i olika byar och berätta, en del tar emot mig andra inte. Förra veckan berättade jag för 38 personer i en by. En person sa: ”Jag var sjuk men nu när du pratade var det som om något rörde vid mig och jag känner mej helt frisk nu.”

-En högstadietjej: Jag samlar ihop 25 elever på skolgården och berättar berättelser varje vecka. Om jag inte dyker upp när jag sagt att jag ska fortsätta så blir de arga på mig, de älskar berättelserna.

-En man på fängelset: Jag har aldrig haft sådan här andlig insikt, jag har blivit förvandlad av den här undervisningen.

-En annan man på fängelset: Jag undervisar för 8 personer och 2 av dem har nu blivit frälsta, här är dem, jag tog med dem hit idag.

-En evangelist: Jag undervisade 5 personer men av någon anledning kom vi inte överens och de sprang ifrån mig men lite senare ringde en av männen och bad mig att komma och fortsätta berättelsen i alla fall. När jag berättade om Jesu död och uppståndelse för honom sa han: ”Förra gången när jag sprang ifrån dig fick jag ingen frid, jag var bara tvungen att höra mer och nu vill jag bli frälst, jag tror!”

I mars var vi färdiga med en av våra grupper, den i Senegal, och vi hade examenskonferens där. Det var 142 st (de på bilden) som examinerades. Resten av grupperna kommer vi bli färdiga med under juni och juli månad och i aug-sep tänkte vi börja i nya områden igen.

Tack till alla er som ber för oss. Be gärna om fortsatt fred i området. På söndag är det val här Etiopien och många är oroliga för vad som ska hända i samband med det. Ibland blossar det upp stridigheter även mellan de olika folkgrupperna här, när de t.ex. stjäl boskap från varandra. Vi har fått ställa in en del av våra möten p.g.a. sådant men oftast är det lugnt.